Däremot har jag lite svårt för kollegan två rum bort i korridoren...
Jag har vid ett flertal tillfällen de senaste månaderna, varit inne och bett vederbörande att dämpa musiken som spelas.
För det första så fattar jag inte varför det ska köras dunkadunka på en arbetsplats, och för det andra inte varför det ska ske på så hög ljudnivå.
Dessutom är fanskapet igång idag igen...kontaktsökande med just mig???
Det måste ju kännas extremt seriöst om en annan kollega ringer i någon jobbrelaterad fråga och här oljudet i bakgrunden.
...not...
...not...
Jag skulle nog föredra lite mildare purr av katter precis som på bilden jag googlade fram!
2 kommentarer:
Stäm henne!
Kan man ju inte göra - kul att notera att min trevligaste läsare inte noterade att jag avhöll mig från att genusbeteckna det störande momentet!
Det är en karl(...eller nåt i den riktningen i alla fall?) som tränar sina tonårstalanger här i korridoren.
Skicka en kommentar