Lite mycket nu! Tröttkörd bloggerska...

Men jag borde inte klaga! Kan det va' vidbrändhet som lurar runt hörnet?
Helgen då?
Vackert väder.

Trevligt umgänge.

God mat & dryck.

Stimulerande på det stora hela...

Här är vi t.ex. hos rara Britt och tittar på extremt gulliga voffisar, och banne mig om inte t.o.m. svårflörtade (...i det här fallet) maken är där och klappar!

Tjippen - min speciella favvis - kan med lite tur få bo hos oss vecka 31 och 32 då hans matte, mamma och halvbror ska ut på fjällvandring. Har vi svinmycket tur så är även hans halvbror Sigge medbjuden (=fortfarande osåld). Jag vet att jag lägger mycket ansvar på en annan familjemedlem....men det är kul att få prova på hundlivet "på riktigt" under en begränsad tid!

Äldsta och yngsta brorsan!

Sara och Bonny

Annika och Monica

Anders och Sonia

En grillfest hemma hos äldsta makelsesonen med familj och mängder av släktingar har avätits. Jag kände för första gången på alla dessa år att jag var varmt välkommen, och njöt av kvällen i fulla drag. (här är vi väl inne på ämnesområdena för den där hemliga bloggen...?)

Enligt man och tillika darling, är det nog mycket männschann i randig tröja vi kan tacka för denna välkomna vändning?!

Jag gör att tvärt lappkast och analyserar inte mera utan njuter helt enkelt av de goda vindarna.

De som känner mig inser att detta är unikt och väl värt att notera - hon nöjer sig utan vidare snikkelisnakk!

Paulina (pavvålina sa Kalle när han var liten) trebarnsmor och onödigt snygg... Kolla "trean" på fönsterbilden lite längre ner.

Syskontrion framför det gamla barndomshemmet.

Fönsterbilder är det många som gillar.

Här är en Albert (blåbert som Leia sa förra sommaren) som kikar in på oss som var i köket. Han hade fullt sjå att hålla koll på alla som var bjudna på grilleriet.

Kvällens värd i kvällssol!

Yngst i släkten just nu är Herman vars fjuniga lilla nacke självklart plåtades.

På pappas axlar var det kul att sitta och busa med bl.a. glajjorna!

Looking at me...?

Inte för att de är släkt, men kolla; Herman har också en obligatorisk pektå! Jenny satt precis likadant när hon var liten... Så gör säkert de flesta små, men det är sött!